Jämställdhet (och jämlikhet) är saker som alla i samhället vill ha (många i samhället anser att vi redan har jämställdhet och jämlikhet), men begreppen har inget värde (1) så länge de inte pekar på var ansvaret för ojämnställdhet/ojämlikhet ligger, och inget värde (2) när begreppen döljer en globalt ojämn resursfördelningen som är mycket större än den ojämna resursfördelningen mellan kvinnor och män i Sverige.
På Feministiskt Forum i Stockholm förra året pratade Tiina Rosenberg om att jämställdhet har väldigt lite att göra med feminism och att vi måste sluta prata på jämställdhet om vi ska börja arbeta feministiskt. Jag började tänka på det... Som vanligt tror jag att hon är rätt (men jag är aktivist inte teoretiker, så det kan vara så att jag följer som ett får).
I den fantastiska valplattformen som vi/fi röstade fram i helgen räknade jag att jämställdhet nämndes 2 gånger i vår politik och diskriminering 18 gånger. Jag kände, intuitivt - tror jag... eller följer jag bara Tiina? (bäääää) att det var ett enormt framsteg. Nu måste jag resonera lite baklänges för att komma fram till varför jag tycker så. (Jag måste skriva ned allt på bloggen för att se om det fortfarande låter vettigt i morgon).
Det jag skrev på FB (i diskussionen jag startade) var ungefär så här: 'Diskriminering' är ett viktigt begrepp eftersom det pekar på var problemet ligger. Att vissa är diskriminerade. En kvinna som jobbar i vården påverkas av en struktur som systematiskt diskriminerar henne när hennes arbete ska värderas och lönesättas. En kvinna som bär 'slöja' är systematiskt diskriminerad av en arbetsgivare eller en struktur som arbetsgivaren kan använda för att inte anställa henne.
Jämställdhet (och jämlikhet) är saker som alla i samhället vill ha (många i samhället anser att vi redan har jämställdhet och jämlikhet), men begreppen har dels inget värde så länge de inte pekar på var ansvaret för ojämnställdhet/ojämlikhet ligger, dels inget värde när begreppen döljer en globalt ojämn resursfördelningen som är mycket större än den ojämna resursfördelningen mellan kvinnor och män i Sverige.
Förstår du som läser detta mitt resonemang?
Min feminism är en väg till en utopi. Utopi är en värld utan krig och våld, med en rättvis fördelning av makt och resurser, där vi ger mer tillbaka till jorden än vi tar ifrån.
Empowerment
Nu går jag till det andra fantastiska diskussionen. Den handlar om ordet empowerment. Ordet har dykt upp 3 gånger under kort tid i mitt liv så det måste vara mening att jag pratar om det. Jag och två andra Fiare jobbade med Fi-Uppsalas kommunplattform förr förra helgen. En (kär vän) sa att ordet "empowerment" var en av hennes favorita. Jag på mitt vanliga, orättvisa, elaka sätt körde över henne som en ångvält och sa att "empowerment" var ett fruktansvärt ord.
Jag tror att min reaktion var intuitivt - elakt ändå - (jag kan inte minnas att Tiina eller någon annan diskuterat ordet).
FB diskussionen startades av Yasri Khan (ny kompis men ingen släkt - från min nya favoförening Svenska muslimer för fred och rättvisa). Han startar diskussionen så här:
"They say that justice belong to the powerful... If thats true.. then our mission must to be to empower each and everyone of us" [fin tanke tycker jag].
UY: equal power is the same as removing power perhaps that's what we need to do.
YK: then where is the justice?
UY: "Where might is master, justice is servant"
YK: So then if there is no might...then justice will serve no one?
UY: The quote implies that justice is subservient to might, whatever that may be. I don't actually disagree with you, empowerment plays a huge factor in the success of humanity. But like I said, by giving everyone power - we can remove the powers which prevent justice from prevailing.
ZK: Power is always relative and contingent. The priority must be to ensure justice for those without power.
DG: Giving everyone power eventually corrupts all. Empowerment is a misused term. There is no point being empowered if you are not free. Justice, the word has been commercially exploited.
ZK: I would say that freedom is also always relative and contingent, but justice is a constant.
SI: The world cries this rhetoric of liberation when all man really wants is safety, security and stability.
Visst är det en fascinerade diskussion?
Häromdagen snubblade jag på en liten hög med böcker som jag fick efter att Rita dog (sommaren 2007). Bl.a. fanns en bok som jag hade gett henne med ett helt kapitel om mig (tänk vilken egotrippad människa jag är!) Boken skrevs 1998 och heter "Ta makten över ditt liv! En inspirationshandbok i empowerment för kvinnor" (finns också ett jättebra kapitel om Inger Jalakas). (Tänk förresten vilken egotrippad människa jag är egentligen som berättar om gamla böcker skrivna om mig på min blog.)
I kapitlet ställer författaren (journalisten Jeanette Bäferfeldt) frågan om jag varit utsatt och känt vanmakt. Jag gav ett exempel (när jag levde på socialbidrag, hade nyfödd bebis och inte hade råd till kaffe). Jag minns hur irriterad jag blev över frågan. Jag kände mig fattig och irriterad vid tillfället jag beskrev för henne (och fruktansvärt kaffesugen), men kände jag vanmakt? Kände jag mig utsatt? Näpp. Jag hade ju gått till Konsum och snott kaffe om jag inte kunde få det på annat sätt. (Jag gick i stället gråtande till soss och mina krokodiltårar gav mig några extra kronor.)
Jag behöver inte att någon empowerar mig, jag behöver inte empowerar mig själv. Jag är powerful. Alltid. Jag behöver däremot lite mer pengar och vill gärna att den som sitter i maktpositioner makar på sig. Gör de inte det, så har jag ändå makten att knö mig fram. Knö mig före dem om jag vill.
Empowerment börjar från en punkt där man saknar power. Om jag aldrig har varit där, varför ska jag tänka att någon annan har gjort det? Min makt finns alltid med mig, men förutsättningarna att använda den är "relative and contingent" - relativt till andra personer och över tid, och varierande beroende på vilken situation jag vid just ett tillfälle.
Den svenska översättningen på empowerment (i alla fall vår översättning i bokprojekt #1) "egenmakt" är mycket bättre: Du har en egen makt! Ta makt över ditt liv! Ta makt över din värld! Go girl!
P.S. Tänk vilken egotrippad person jag är, som sätter igång två bokprojekt om makt så att jag får makten att bre ut mig och mina åsikter! (andra maktboksprojekt finns på www.interfem.se)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar